Alla känslor hon har kvar är tårarnas känsla. Hennes en gång läkta sår rivs upp igen, de där djupa som ingen någonsin har sett egentligen. Något helt sårbart. Ska hon nu bära detta synligt för alla? För alla att se in i. Det ser ut som ett hål och känns som att drunkna, eller kräkas. Eller kräkas när man drunknar. Hon andas knappt längre. Hennes andning försvinner mer och mer för varje sekund.